En solig fredag förmiddag bestämde sig Emma och Oliver för att ta en fikapaus på ett mysigt café i Stockholm.

On a sunny Friday morning, Emma and Oliver decided to take a coffee break at a cozy cafe in Stockholm.

Solen strålade och staden var full av liv när de satte sig vid ett bord utomhus.

The sun was shining and the city was full of life as they sat down at a table outside.

"Jag längtar verkligen efter en kanelbulle", sa Oliver och kisade mot caféets disken.

"I'm really craving a cinnamon roll," Oliver said, squinting at the cafe counter.

"Jag med", svarade Emma och log.

"Me too," replied Emma, smiling.

"Låt oss beställa varsitt kaffe och ta något att äta."

"Let's each order coffee and grab something to eat."

De gick in i caféet och beställde sina favoritdrycker och en kanelbulle till Oliver.

They entered the cafe and ordered their favorite drinks and a cinnamon bun for Oliver.

När de återvände till bordet började de smutta på sitt kaffe och njuta av den härliga atmosfären.

Returning to the table, they began sipping their coffee and enjoying the lovely atmosphere.

Plötsligt hörde de ett skränande ljud ovanför sig.

Suddenly they heard a screeching sound above them.

En busig mås dök ner från himlen och svepte framför Olivers ansikte.

A mischievous seagull swooped down from the sky and swooped in front of Oliver's face.

I ett snabbt ryck tog den kanelbullen direkt från hans hand och flög iväg.

In one quick jerk, it took the cinnamon bun right from his hand and flew away.

Emma brast ut i skratt och pekade på Oliver som stod chockad och tomhänt.

Emma burst out laughing and pointed at Oliver, who stood shocked and empty-handed.

"Åh nej!

"Oh no!

Måsen stal din kanelbulle!

The seagull stole your cinnamon roll!

", skrattade Emma.

", Emma laughed.

Oliver såg först förkrossad ut, men sedan började han också skratta.

Oliver looked devastated at first, but then he started laughing too.

"Det är ju bara typiskt!

"That's just typical!

", sa han och skakade på huvudet.

", he said, shaking his head.

Efter den otroliga händelsen blev det ett löpande skämt bland deras vänner.

After the incredible event, it became a running joke among their friends.

Varje gång de skulle fika tillsammans påminde de Oliver om att hålla ett öga på sina godsaker.

Every time they had coffee together, they reminded Oliver to keep an eye on his treats.

Veckorna gick och varje gång de var på caféet dubbelkollade Oliver sin omgivning innan han vågade äta något.

The weeks went by and every time they were in the cafe, Oliver double-checked his surroundings before daring to eat anything.

Men istället för att bli arg eller ledsen såg han det roliga i situationen och skrattade tillsammans med Emma och deras vänner.

But instead of getting angry or sad, he saw the fun in the situation and laughed along with Emma and their friends.

Till slut blev måshistorien en del av deras gemenskap, något som de alltid kunde bjuda på och reta Oliver med på ett glatt sätt.

In the end, the seagull story became part of their community, something they could always offer and tease Oliver with in a happy way.

En dag, när de satt vid samma cafébord som tidigare, närmade sig måsen igen.

One day, when they were sitting at the same cafe table as before, the seagull approached again.

Oliver ropade till och räckte ut sin hand, men måsen flög bara förbi utan att bry sig om honom.

Oliver called out and held out his hand, but the seagull just flew by, ignoring him.

"Bulldieten är över!

"The bull diet is over!

", skrattade Emma och klappade Oliver på axeln.

", Emma laughed and patted Oliver on the shoulder.

"Äntligen kan vi fika i fred."

"Finally we can have coffee in peace."

Oliver skrattade tillbaka och såg på Emma med tacksamhet i ögonen.

Oliver laughed back and looked at Emma with gratitude in his eyes.

"Tack för att du alltid får mig att skratta, oavsett vad som händer."

"Thank you for always making me laugh, no matter what."

Emma log och de fortsatte sin fikapaus, lugna i vetskapen om att även om måsen hade stulit Olivers kanelbulle så hade den gett dem något mycket viktigare - en stark vänskap och många minnen att skratta åt.

Emma smiled and they continued their coffee break, calm in the knowledge that even though the seagull had stolen Oliver's cinnamon bun, it had given them something much more important - a strong friendship and many memories to laugh about.