Det börjar alltid i bastun, Sven var en annorlunda historien.

It always starts in the sauna, Sven was a different story.

Sven älskade att sitta i bastun.

Sven loved sitting in the sauna.

Bastun var hans favoritplats.

The sauna was his favorite place.

Den satte honom på humör.

It put him in a good mood.

Det var en speciell bastu hemma hos Sven, byggd i gammal skandinavisk stil av knuttimrat med en robust stenkamin.

It was a special sauna at Sven's home, built in old Scandinavian style with a solid stone fireplace.

Bastuns mjuka ljus gav honom ro i sinnet.

The sauna's soft light brought him peace of mind.

Värmen kändes trygg.

The warmth felt safe.

Den svettade ut allt ont.

It sweated out all the bad.

Men en dag blev bastun för het.

But one day, the sauna became too hot.

Svetten rann.

Sweat was dripping.

Kläderna klibbade.

Clothes were sticking.

Sven var för varm.

Sven was too hot.

Han behövde svalka sig.

He needed to cool down.

Utanför bastun var det snö.

Outside the sauna, there was snow.

Sven sprang ut.

Sven ran out.

Han hoppade i en stor, vit snöbank.

He jumped into a large, white snowbank.

Han kände direkt hur kylan omslöt honom.

He immediately felt the cold enveloping him.

Det fanns ingenstans att gå.

There was nowhere to go.

Sven var fast.

Sven was stuck.

Fast i snön.

Stuck in the snow.

Fast i kylan.

Stuck in the cold.

Sven försökte kämpa men snön var för djup.

Sven tried to struggle, but the snow was too deep.

Snöbanken vägrade ge efter.

The snowbank refused to give in.

Sven kämpade och sparkade.

Sven fought and kicked.

Men han var fast.

But he was stuck.

Alltihop började kännas som en mycket, mycket dålig dröm.

It all started feeling like a very, very bad dream.

Paniken började smyga sig på.

Panic started creeping in.

Tanken på att frysa fast i en snöbank, bara några skutt från bastun, fick honom att känna sig mycket ensam.

The thought of freezing in a snowbank, just a few leaps away from the sauna, made him feel very alone.

Sven ropade på hjälp.

Sven called for help.

Men ingen hörde.

But no one heard.

Allt var tyst.

Everything was silent.

Men just då, när allt kändes som mörkast, hände det.

But right then, when everything felt darkest, it happened.

En varm känsla bredde ut sig i hans bröst.

A warm feeling spread in his chest.

Han tänkte på bastun, på värmen, på hur skönt det skulle vara att komma tillbaka dit.

He thought of the sauna, of the warmth, of how nice it would be to go back there.

Och något fantastiskt hände.

And something amazing happened.

Sven märkte att han kunde röra sin hand.

Sven noticed that he could move his hand.

Sedan röra sin arm.

Then move his arm.

Sedan sitt ben.

Then his leg.

Snart var han fri.

Soon he was free.

Sven var nästan blöt av svett igen, fast han låg i snön.

Sven was almost sweaty again, even though he was lying in the snow.

Glädjen över att vara fri var enorm.

The joy of being free was enormous.

Sven sprang tillbaka in i bastun.

Sven ran back into the sauna.

Han kände värmen omsvepa honom.

He felt the warmth enveloping him.

Han var hemma igen.

He was home again.

Först nu märkte han hur kall han egentligen varit.

Only then did he realize how cold he had actually been.

Sven satt länge i bastun den kvällen.

Sven sat in the sauna for a long time that evening.

Han var trött men glad.

He was tired but happy.

Snart blev det dags att gå och lägga sig.

Soon it was time to go to bed.

Sven kände sig trygg.

Sven felt safe.

Han visste nu att han alltid skulle vara fri.

He now knew he would always be free.

Och så var Svends äventyr i snöbanken över.

And so, Sven's adventure in the snowbank was over.

Det var inte roligt att fastna.

It wasn't fun to get stuck.

Men det var roligt att komma loss.

But it was fun to break free.

Det är alltid roligt att komma tillbaka till det man älskar.

It's always fun to return to what you love.

Sven lärde sig en läxa den dagen.

Sven learned a lesson that day.

Från den dagen försökte Sven minnas varför han älskade bastun.

From that day on, Sven tried to remember why he loved the sauna.

Det var inte bara för att det var varmt.

It wasn't just because it was warm.

Det var för att det var hemtrevligt, tryggt drömmande efter värme.

It was because it was cozy, reassuring, dreaming of warmth.

Och vid varje besök i bastun, kommer han ihåg sin lärdom och skrattar åt sitt mod, tacksam över att han är hemma, i sin trygga bastu.

And with every visit to the sauna, he remembers his lesson and laughs at his courage, grateful to be home, in his safe sauna.