Johan var inte snickare.

Johan was not a carpenter.

Inte heller var hans hustru, Ingrid.

Neither was his wife, Ingrid.

Men deras äktenskapliga hem i en lägenhet belägen i Vasastan, Stockholm, fylldes alltid med ljudet av bultar och skruvar när de båda kämpade med möbler från IKEA.

But their marital home in an apartment located in Vasastan, Stockholm, was always filled with the sound of bolts and screws as they both struggled with furniture from IKEA.

Idag var det inte annorlunda.

Today was no different.

De hade precis kommit hem från ett besök på IKEA i Kungens Kurva med en Billy-bokhylla i ren björk, modellen med sex fack.

They had just come home from a visit to IKEA in Kungens Kurva with a Billy bookcase in pure birch, the model with six compartments.

Med stor entusiasm började de öppna kartongen och packa ut alla stycken.

With great enthusiasm, they began to open the box and unpack all the pieces.

Men det fanns ett problem.

But there was a problem.

Instruktionerna var borta.

The instructions were missing.

Så här stod de mitt i sin rymliga vardagsrum, omgivna av plankor, spikar, och skruvar, och hade ingen aning om hur de skulle gå vidare.

So here they stood in their spacious living room, surrounded by planks, nails, and screws, and had no idea how to proceed.

"Vi kan göra det själva, Johan," menade Ingrid, en energisk kvinna vars optimism sällan sviktade.

"We can do it ourselves, Johan," Ingrid said, an energetic woman whose optimism rarely wavered.

"Vi har monterat en Billy-hylla förut."

"We have assembled a Billy bookcase before."

Johan kastade uppgivet manualen för en annan möbel till högen med andra IKEA-manualer som aldrig mer tycktes användbara.

Johan dejectedly tossed the manual for another piece of furniture onto the pile of other IKEA manuals that never seemed useful again.

"Tja, det skadar väl inte att försöka," svarade han.

"Well, it can't hurt to try," he replied.

Och så började arbetet.

And so the work began.

De båda gjorde sitt bästa för att erinra sig hur de hade byggt den andra hyllan.

Both of them did their best to recall how they had built the other bookcase.

Plankor och skruvar flög genom luften när de snabbt försökte pussla ihop styckena.

Planks and screws flew through the air as they quickly tried to piece everything together.

Men när de steg tillbaka för att beundra sitt arbete, insåg de något förfärligt.

But when they stepped back to admire their work, they realized something terrible.

Hyllan såg allt annan än rakt ut.

The bookcase looked anything but straight.

Johan skrattade först.

Johan laughed at first.

"Det ser ut som något ur en surrealistisk konstutställning," skämtade han.

"It looks like something out of a surrealist art exhibition," he joked.

Men Ingrid blev förargad, hon ville ha det klart.

But Ingrid was annoyed, she wanted it done right.

Så, de rev isär hyllan och började om igen, den här gången med mer försiktighet.

So, they took the bookcase apart and started over, this time with more caution.

De provade varje skruv innan de borrade den i, och kontrollerade varje planka noga för att se till att den var på rätt plats.

They tested every screw before drilling it in, and carefully checked every plank to make sure it was in the right place.

Efter flera timmars arbete stod Billy-bokhylla äntligen stadigt framför dem.

After several hours of work, the Billy bookcase finally stood steadily in front of them.

Och även om den inte var perfekt, var den stabil nog att bära sina böcker utan att falla sönder.

And even though it wasn't perfect, it was stable enough to hold its books without falling apart.

"Ett väl uträttat jobb," sa Johan med ett leende.

"A job well done," Johan said with a smile.

"Ja, vi är ett bra team, Johan," svarade Ingrid.

"Yes, we make a good team, Johan," Ingrid replied.

De båda skålade med en varsin öl, nöjda med sitt gemensamma arbete.

They both raised a glass of beer, satisfied with their collaborative effort.

På det sättet övervann Johan och Ingrid hinder tillsammans, utan behov av instruktioner.

In this way, Johan and Ingrid overcame obstacles together, without the need for instructions.

De lärde sig att tro på sig själva och att lita på varandra mer än några tryckta ord på ett papper.

They learned to believe in themselves and to trust each other more than any printed words on a piece of paper.

Och även om deras Billy-bokhylla inte var perfekt, var det ett minne om en dag då de kunde skratta och arbeta tillsammans för att övervinna problem.

And even though their Billy bookcase wasn't perfect, it was a reminder of a day when they could laugh and work together to overcome problems.

De lärde sig att det inte spelar någon roll hur en bokhylla ser ut, så länge den fylls med de böcker som de båda älskade.

They learned that it doesn't matter how a bookcase looks, as long as it is filled with the books they both loved.