Det var en oerhörd, sval söndag eftermiddag i Stockholm.

It was an extraordinary, cool Sunday afternoon in Stockholm.

Lars, en man på 35 år, hade bestämt sig för att besöka den enorma Ikeavaruhuset för att köpa en ny soffa.

Lars, a 35-year-old man, had decided to visit the enormous Ikea department store to buy a new sofa.

Han var trött på sin gamla, och ville verkligen ha något nytt.

He was tired of his old one and really wanted something new.

Lars flög ner för E4:an i sin gamla Volvo.

Lars flew down the E4 highway in his old Volvo.

Ikea-skylten tornade upp sig som ett blågult beckmörkt hav i det avlägsna.

The Ikea sign rose like a blue-and-yellow pitch-dark sea in the distance.

Snart var han vid varuhusets fulla parkering och hittade snabbt en plats.

Soon, he was at the store's crowded parking lot and quickly found a spot.

Med en shoppinglista i handen gick Lars in varuhuset.

With a shopping list in hand, Lars entered the store.

Han följde de vita pilarna i den ordnade Ikea-labyrinten.

He followed the white arrows in the organized Ikea labyrinth.

Någonstans mellan ljusavdelningen och köksinredningen förlorade han dock vägen.

Somewhere between the lighting department and kitchen furnishings, however, he lost his way.

Allt såg likadant ut.

Everything looked the same.

Lars gick runt och runt, försökte hitta sin väg tillbaka.

Lars walked around and around, trying to find his way back.

Han förbi köksskåp, lådor, sängar och bord.

He passed kitchen cabinets, drawers, beds, and tables.

Allt bländade honom.

Everything dazzled him.

På något sätt hamnade han vid en trädgård med falska blommor.

Somehow, he ended up in a garden with fake flowers.

Han hittade inte ut.

He couldn't find his way out.

Fastän han var vilse, kunde Lars inte motstå vissa möbler.

Although he was lost, Lars couldn't resist certain furniture pieces.

Han började plocka upp saker han tyckte om.

He began picking up things he liked.

En röd köksstol.

A red kitchen chair.

Ett soffbord i ek.

An oak coffee table.

En spegel med vacker ram.

A mirror with a beautiful frame.

Snart var hans vagn full.

Soon, his cart was full.

Allt utom den soffan han kom för.

Everything except the sofa he came for.

Timmar gick och Lars kunde fortfarande inte hitta soffavdelningen.

Hours passed, and Lars still couldn't find the sofa section.

Han var trött, hungrig och började bli frustrerad.

He was tired, hungry, and starting to get frustrated.

Men slutligen, nästan i förtvivlan, hittade han den pepparkaka han behövde.

But finally, almost in despair, he found the gingerbread cookie he needed.

En av de anställda pekade rätt.

One of the employees pointed in the right direction.

Han köpte äntligen sin soffa, efter mycket om och men.

He finally bought his sofa, after much back and forth.

Och han hittade ut ur det stora varuhuset.

And he found his way out of the huge store.

Hemma packade han ut alla sina köp.

At home, he unpacked all his purchases.

Den röda köksstolen.

The red kitchen chair.

Ekbordet.

The oak table.

Den vackra spegeln.

The beautiful mirror.

Men där, mitt i alla hans nya saker, var inte den soffa han kom för.

But there, amidst all his new belongings, the sofa he came for was missing.

Han hade glömt den i kassan.

He had forgotten it at the checkout.

Allt detta besvär och ändå ingen soffa.

All this trouble and yet no sofa.

Så det är historien om Lars, mannen som gick vilse i Ikea och köpte allt annat än det han kom för.

So, that's the story of Lars, the man who got lost in Ikea and bought everything else but what he came for.

Ändå, dagen var inte helt förlorad.

However, the day was not completely lost.

Trots allt hade han egentligen inte behövt en ny soffa.

After all, he didn't really need a new sofa.

Hans gamla soffa var ganska bekväm.

His old one was quite comfortable.

Han satt ned, log och bestämde sig för att faktiskt gilla sin gamla soffa.

He sat down, smiled, and decided to actually appreciate his old sofa.

Trots allt, känns hemmet nu mer som ett hem med alla hans nya saker.

After all, his home now feels more like a home with all his new things.

Så ja, det var en märklig dag för Lars.

So yes, it was a strange day for Lars.

Men ändå var det på något sätt en bra dag.

But still, it was somehow a good day.

Ibland hittar man inte det man kom för, men man slutar med saker man älskar ändå.

Sometimes, you don't find what you came for, but end up with things you love anyway.

Och det var precis vad Lars gjorde den där söndagen i Stockholm.

And that's exactly what Lars did that Sunday in Stockholm.