Vi är i Stockholm.

We are in Stockholm.

Solen skiner.

The sun is shining.

Människor tar bilder vid Kungliga Slottet.

People are taking pictures at the Royal Palace.

Långt ifrån turistmassorna, i en lägenhet, sitter tre vänner: Anders, Sofia och Lucas.

Far from the tourist crowds, in an apartment, three friends are sitting: Anders, Sofia, and Lucas.

De ska montera IKEA-möbler.

They are going to assemble IKEA furniture.

De har ingen manual.

They don't have a manual.

Det kan bli knepigt.

It could be tricky.

Anders öppnar första lådan.

Anders opens the first box.

Skruvar, plankor, muttrar ligger framför honom.

Screws, planks, nuts are laid out in front of him.

Han tittar på Lucas och Sofia.

He looks at Lucas and Sofia.

"Hur svårt kan det vara?

"How hard can it be?"

" säger han.

he says.

Lucas skrattar.

Lucas laughs.

Han plockar upp ett trästycke.

He picks up a piece of wood.

Det är blankt och brunt.

It is shiny and brown.

"Inte så svårt," menar han.

"Not so difficult," he says.

Sofia ler.

Sofia smiles.

Hon tror på sina vänner.

She believes in her friends.

Men hon är osäker utan instruktioner.

But she is uncertain without instructions.

Inuti, känner hon en liten oro.

Inside, she feels a little worried.

Timmar går.

Hours pass.

De försöker bygga bordet.

They try to build the table.

De prövar och felar.

They try and fail.

Alla känner sig frustrerade.

Everyone feels frustrated.

Men ingen vill ge upp.

But no one wants to give up.

Bordet behöver byggas.

The table needs to be built.

Lägenheten är i kaos.

The apartment is in chaos.

Verktyg och trä ligger överallt.

Tools and wood are everywhere.

Ingen tycker det är roligt längre.

No one finds it fun anymore.

Meningsskiljaktigheter uppstår.

Disagreements arise.

"Vi borde ringa IKEA", föreslår Sofia.

"We should call IKEA," Sofia suggests.

"Nej!

"No!"

" utbrister Anders och Lucas tillsammans.

Anders and Lucas exclaim together.

Fördomar mot sin maskulinitet håller dem kvar.

Stereotypes of their masculinity hold them back.

De är tromade.

They are stubborn.

Men de vill inte visa det.

But they don't want to show it.

Sofia suckar.

Sofia sighs.

Hon vet nu att de behöver hjälp.

She now knows they need help.

Men hon vill inte såra sina vänners stolthet.

But she doesn't want to hurt her friends' pride.

Till slut, säger hon, "Jag har ett förslag.

Finally, she says, "I have a suggestion."

" "Anders, du är bra med verktyg.

"Anders, you are good with tools.

Lucas, du är bra på att sortera och organisera.

Lucas, you are good at sorting and organizing.

Vi borde dela upp arbetet.

We should divide the work."

"Anders och Lucas tänker.

Anders and Lucas think.

Det låter rimligt.

It sounds reasonable.

De nickar.

They nod.

Så börjar de arbeta - tillsammans men separat.

So they begin to work - together but separately.

Sofia leder.

Sofia leads.

Anders hanterar verktygen.

Anders handles the tools.

Lucas sorterar.

Lucas sorts.

Timmar senare, är de nästan klara.

Hours later, they are almost done.

Bordet står nu stadigt.

The table now stands firm.

Då upptäcker Sofia ett problem - de har missat en skruv.

Then Sofia discovers a problem - they have missed a screw.

Panik.

Panic.

Men istället för att bråka, finns det nu lugn.

But instead of arguing, there is now calm.

De har lärt sig att samarbeta.

They have learned to cooperate.

Sofia hittar var skruven ska vara.

Sofia finds where the screw should go.

Lucas håller upp bordet.

Lucas holds up the table.

Anders skruvar fast den.

Anders screws it in place.

Till slut, står bordet klart.

Finally, the table is finished.

Trots allt bråk, har de lyckats.

Despite all the arguments, they have succeeded.

I en lägenhet i Stockholm, står nu ett IKEA-bord.

In an apartment in Stockholm, there is now an IKEA table.

Det har tagit tid.

It has taken time.

Men tre vänner, Sofia, Anders och Lucas, är nu stolta över sitt verk.

But three friends, Sofia, Anders, and Lucas, are now proud of their creation.

Det var utan instruktioner.

It was without instructions.

Men med hjälp av varandra, har de byggt något vackert.

But with each other's help, they have built something beautiful.

Tillsammans har de lärt sig vikten av samarbete.

Together, they have learned the importance of collaboration.

Slutsatsen deras?

Their conclusion?

Inget är omöjligt med goda vänner och lite tålamod.

Nothing is impossible with good friends and a little patience.