Astrid satt i sitt vardagsrum i Stockholm.

Astrid sat in her living room in Stockholm.

Runt omkring henne låg många delar av vad som skulle bli en bokhylla från IKEA.

Around her lay many pieces of what would become an IKEA bookshelf.

Men hon hade tappat bort instruktionerna.

But she had misplaced the instructions.

Hon kände att detta kunde bli svårt.

She felt that this could be difficult.

Hon plockade upp en träbit från golvet.

She picked up a piece of wood from the floor.

Den såg ut som en rak pinne.

It looked like a straight stick.

Hon hittade en till.

She found another one.

Kanske de skulle passa ihop.

Maybe they would fit together.

Hon försökte skruva ihop dem.

She tried to screw them together.

Men det gick inte.

But it didn't work.

Astrid tittade på klockan.

Astrid looked at the clock.

Hon hade kommit hem från jobbet för bara en timme sedan.

She had only come home from work an hour ago.

Men nu var det midnatt.

But now it was midnight.

Hon var trött men hon ville bli klar.

She was tired but she wanted to finish.

Hon ringde sin bror Erik.

She called her brother Erik.

Han var bra på att bygga saker.

He was good at building things.

Men han sa bara: "Låt mig vila, Astrid.

But he just said, "Let me rest, Astrid.

Ring IKEA.

Call IKEA."

" Men Astrid ville inte ge upp.

But Astrid didn't want to give up.

Hon ville klara detta själv.

She wanted to do this on her own.

Så hon fortsatte.

So she continued.

Hon hittade två delar som passade.

She found two pieces that fit.

Hon kände sig glad.

She felt happy.

Men sen var det svårt igen.

But then it was difficult again.

Efter en lång tid stod bokhyllan där.

After a long time, the bookshelf was there.

Men någonting såg fel ut.

But something looked wrong.

Det var inte rätt form.

It wasn't the right shape.

Astrid tittade på den felaktiga bokhyllan.

Astrid looked at the faulty bookshelf.

Hon var trött och ledsen.

She was tired and sad.

Men då ringde hennes telefon.

But then her phone rang.

Det var Erik.

It was Erik.

Han sa: "Astrid, jag är ledsen.

He said, "Astrid, I'm sorry.

Jag ska hjälpa dig.

I'll help you."

" Astrid kände sig lättad.

Astrid felt relieved.

Hon hade inte klarat det själv.

She couldn't have done it on her own.

Erik kom över.

Erik came over.

Han gick igenom delarna med Astrid.

He went through the pieces with Astrid.

Efter en stund förstod Astrid var felet var.

After a while, Astrid understood what the mistake was.

De fixade det tillsammans.

They fixed it together.

Då stod bokhyllan där.

Then the bookshelf was there.

Rak och snygg.

Straight and neat.

Astrid kände sig stolt.

Astrid felt proud.

Hon hade inte klarat det själv.

She couldn't have done it alone.

Men hon hade inte gett upp.

But she hadn't given up.

Astrid lade sig i sin säng.

Astrid laid down in her bed.

Hon tittade på bokhyllan.

She looked at the bookshelf.

Den var perfekt.

It was perfect.

Hon var glad för att hon hade provat.

She was glad she had tried.

Men hon var också glad för att Erik hade hjälpt henne.

But she was also glad Erik had helped her.

Avslutningsvis kan vi säga - det kan vara svårt att bygga IKEA-möbler.

In conclusion, we can say - building IKEA furniture can be difficult.

Men det är också en bra övning i tålamod och problemlösning.

But it's also a good exercise in patience and problem-solving.

Och det kan också vara en bra tid att ringa en vän eller en familjemedlem för att hjälpa till.

And it can also be a good time to call a friend or family member for help.

Slutet.

The end.