En solig dag i Gamla Stan, Stockholm, promenerar Emil längs de smala gränderna.

On a sunny day in Old Town, Stockholm, Emil walks along the narrow alleys.

Han njuter av den friska luften och de historiska byggnaderna.

He enjoys the fresh air and the historic buildings.

Plötsligt hör han en grupp människor som pratar på engelska.

Suddenly, he hears a group of people speaking English.

De verkar nyfikna och förvirrade.

They seem curious and confused.

Emil, alltid vänlig och hjälpsam, bestämmer sig för att gå närmare.

Emil, always friendly and helpful, decides to approach them.

"Kan jag hjälpa er?"

"Can I help you?"

frågar han med ett leende.

he asks with a smile.

Turisterna, glada över att få hjälp, börjar ställa honom frågor om staden.

The tourists, happy to get help, start asking him questions about the city.

Emil inser att han har snubblat in i en turistgrupp utan guide.

Emil realizes he has stumbled upon a tour group without a guide.

"Följ med mig," säger Emil självsäkert.

"Follow me," says Emil confidently.

Han pekar mot en gammal byggnad.

He points towards an old building.

"Detta, mina vänner, är det kungliga slottet från Vikingatiden," säger han.

"This, my friends, is the royal castle from the Viking era," he says.

Turisterna stirrar med stora ögon på den helt vanliga byggnaden.

The tourists stare wide-eyed at the completely ordinary building.

Emil fortsätter: "Här brukade kungar och drottningar äta sina frukostar på enorma gyllene tallrikar."

Emil continues, "Here, kings and queens used to have their breakfasts on enormous golden plates."

De går vidare till en liten park.

They move on to a small park.

"Detta är drakarnas trädgård," förklarar Emil.

"This is the dragon's garden," Emil explains.

"Här planterade medeltidens drakar sina magiska frön."

"Here, medieval dragons planted their magical seeds."

Någon i gruppen tar bilder och nickar imponerad.

Someone in the group takes pictures and nods, impressed.

Emil känner sig stolt och glad över sin fantasi.

Emil feels proud and happy about his imagination.

När de kommer till Stortorget, stannar Emil och pekar på den färgstarka byggnaden.

When they reach Stortorget, Emil stops and points to the colorful building.

"Här i detta hus," säger han, "bodde den berömde trollkarlen Gustavus.

"In this house," he says, "lived the famous wizard Gustavus.

Han kunde förvandla sten till guld och folk kom hit för att se hans fantastiska shower."

He could turn stone into gold, and people would come here to see his fantastic shows."

En turist i gruppen frågar: "Finns det några spöken här?"

A tourist in the group asks, "Are there any ghosts here?"

Emil tänker snabbt.

Emil thinks quickly.

"Ja, naturligtvis!

"Yes, of course!

Det sägs att på natten kan man höra den sjungande spöksoldaten som vaktar sitt försvunna guld."

It is said that at night, you can hear the singing ghost soldier guarding his lost gold."

Turisterna är fascinerade.

The tourists are fascinated.

De tackar Emil och ger honom en liten dricks.

They thank Emil and give him a small tip.

Emil vinkar adjö och känner sig både nöjd och rolig.

Emil waves goodbye and feels both satisfied and amused.

En vecka senare läser Emil en artikel i lokalnyheterna.

A week later, Emil reads an article in the local news.

"Turistgruppen berättar om magiska äventyr i Gamla Stan."

"Tour group talks about magical adventures in Old Town."

Emil skrattar för sig själv och känner en värme i bröstet.

Emil laughs to himself and feels a warmth in his chest.

Han hade gett dem en oförglömlig upplevelse, även om den var helt påhittad.

He had given them an unforgettable experience, even though it was entirely made up.

Och så, på denna soliga dag i Gamla Stan, blev Emil en helt unik turistguide, fylld av skratt och fantasi.

And so, on this sunny day in Old Town, Emil became a completely unique tour guide, full of laughter and imagination.

Slutet gott, allting gott.

All's well that ends well.