Erik var i Gamla Stan, Stockholm.

Erik was in Gamla Stan, Stockholm.

Solen sken.

The sun was shining.

Han gick på de gamla kullerstensgatorna.

He walked on the old cobblestone streets.

Gatorna var smala och vackra.

The streets were narrow and beautiful.

Husen var röda, gula och blå.

The houses were red, yellow, and blue.

Erik ville hitta ett traditionellt svenskt café.

Erik wanted to find a traditional Swedish café.

Han ville smaka kanelbullar.

He wanted to taste cinnamon buns.

Hans vän hade sagt att kanelbullarna i Gamla Stan var bäst.

His friend had said that the cinnamon buns in Gamla Stan were the best.

Erik gick förbi små butiker.

Erik passed by small shops.

En gammal bokhandel fångade hans öga.

An old bookstore caught his eye.

Han såg turistaffärer med svenska flaggor.

He saw tourist shops with Swedish flags.

Han hörde människor prata och skratta.

He heard people talking and laughing.

Efter en stund blev Erik hungrig.

After a while, Erik got hungry.

Han såg sig omkring men hittade inget café.

He looked around but couldn't find a café.

Han kände sig lite orolig.

He felt a little anxious.

Han ville verkligen smaka de berömda kanelbullarna.

He really wanted to taste the famous cinnamon buns.

Erik bestämde sig för att fråga någon om hjälp.

Erik decided to ask someone for help.

Han såg en äldre dam promenara med en liten hund.

He saw an elderly lady walking with a small dog.

Han gick fram till henne.

He approached her.

"Ursäkta, vet du var jag kan hitta ett bra café?"

"Excuse me, do you know where I can find a good café?"

frågade Erik.

Erik asked.

Damen log och pekade uppför gatan.

The lady smiled and pointed up the street.

"Gå rakt fram och sedan sväng höger.

"Go straight and then turn right.

Där finns ett litet café som heter 'Gamla Kanel'.

There is a small café called 'Gamla Kanel.'

De har de bästa kanelbullarna."

They have the best cinnamon buns."

Erik tackade och följde damens instruktioner.

Erik thanked her and followed the lady's directions.

Han gick rakt fram och svängde sedan till höger.

He walked straight and then turned right.

Och där, precis som damen sa, låg ett litet café med en skylt som sa "Gamla Kanel."

And there, just as the lady said, was a small café with a sign that said "Gamla Kanel."

Erik gick in.

Erik went in.

Det luktade kanel och nybakat bröd.

It smelled of cinnamon and freshly baked bread.

Han kände sig genast glad.

He felt immediately happy.

Han beställde en kanelbulle och en kopp kaffe.

He ordered a cinnamon bun and a cup of coffee.

När han tog en tugga av kanelbullen var den precis så god som han hade hoppats.

When he took a bite of the cinnamon bun, it was just as delicious as he had hoped.

Erik satt vid ett bord, njöt av sin kanelbulle och tittade ut genom fönstret.

Erik sat at a table, enjoying his cinnamon bun and looking out the window.

Gamla Stan var verkligen en magisk plats.

Gamla Stan was truly a magical place.

Han var glad att han hade hittat caféet.

He was glad that he had found the café.

Nu kunde han berätta för sina vänner om den bästa kanelbullen i Stockholm.

Now he could tell his friends about the best cinnamon bun in Stockholm.

Slutet.

The end.