Solen sken över Gamla Stan och kastade långa skuggor på de smala gatorna.

The sun shone over Old Town and cast long shadows on the narrow streets.

Björn, en nyfiken elev på tolv år, promenerade tillsammans med sin skolklass.

Björn, a curious twelve-year-old student, walked along with his school class.

De var på väg till Nobelmuséet.

They were on their way to the Nobel Museum.

Björn såg sig omkring med stora ögon.

Björn looked around with wide eyes.

Han hade alltid älskat berättelser om upptäckter och uppfinningar.

He had always loved stories about discoveries and inventions.

Nu skulle han få lära sig mer om Alfred Nobel och alla hans fantastiska priser.

Now he would get to learn more about Alfred Nobel and all his fantastic prizes.

Gamla Stan var lika spännande som en skattkarta, tänkte Björn.

Old Town was as exciting as a treasure map, Björn thought.

När de kom fram till museet, fick de sätta på sig hörlurar och fick små apparater för att lyssna på guiden.

When they arrived at the museum, they had to put on headphones and were given small devices to listen to the guide.

Den första salen de gick in i var stor och ljus med glänsande montrar.

The first hall they entered was large and bright with gleaming display cases.

Där fanns medaljer och dokument från Nobelprisets historia.

There were medals and documents from the history of the Nobel Prize.

Björn stannade vid en monter som visade dynamit.

Björn stopped at a display case that showed dynamite.

”Det här uppfann Alfred Nobel,” förklarade en röst i hans hörlurar.

"This was invented by Alfred Nobel," explained a voice in his headphones.

”Han ville hjälpa människor att bygga vägar och tunnlar, inte skapa krig.

"He wanted to help people build roads and tunnels, not create wars."

” Björn tänkte på hur en uppfinning kan användas på olika sätt, och han kände sig lite fundersam.

Björn thought about how an invention can be used in different ways, and he felt a little pensive.

Plötsligt såg Björn ett litet hörn där en dator stod.

Suddenly, Björn saw a small corner where there was a computer.

”Utforska Nobels samlingar,” stod det på en skylt.

"Explore Nobel's collections," read a sign.

Björn satte sig ner och började klicka.

Björn sat down and started clicking.

Han hittade berättelser om forskare som fått Nobelpris för att rädda liv.

He found stories about scientists who had won Nobel Prizes for saving lives.

En läkare hade upptäckt ett viktigt läkemedel.

A doctor had discovered an important medicine.

En professor hade uppfunnit en metod för att rena vatten.

A professor had invented a method to purify water.

Björn upptäckte snabbt en speciell historia om en ung forskare som hade fått Nobelpris för sitt arbete med klimatförändringar.

Björn quickly found a special story about a young researcher who had received a Nobel Prize for his work on climate change.

Han kände ett hopp växa inom sig.

He felt a hope grow within him.

Kanske kunde han också göra något viktigt en dag.

Maybe he could also do something important one day.

Runt honom pratade alla elever om vad de sett.

Around him, all the students were talking about what they had seen.

Hans lärare, fru Lind, samlade gruppen och frågade vad de hade lärt sig.

His teacher, Mrs. Lind, gathered the group and asked what they had learned.

Björn sträckte upp handen.

Björn raised his hand.

”Jag har lärt mig att göra något bra kan förändra världen," sa han.

"I have learned that doing something good can change the world," he said.

Fröken Lind log varmt mot honom.

Mrs. Lind smiled warmly at him.

"Det är rätt, Björn.

"That's right, Björn.

Nobelpriset handlar om att förändra världen till det bättre.

The Nobel Prize is about changing the world for the better."

"När de lämnade museet och gick tillbaka genom de historiska gatorna i Gamla Stan, kände Björn sig inspirerad.

As they left the museum and walked back through the historic streets of Old Town, Björn felt inspired.

Kanske skulle han en dag kunna göra något stort.

Maybe one day he could do something great.

Kanske skulle hans namn också finnas i en av de där montrarna.

Maybe his name would also be in one of those display cases.

Medan deras steg ekade i de smala gränderna, så visste Björn att detta bara var början på hans egna äventyr.

As their footsteps echoed in the narrow alleys, Björn knew that this was just the beginning of his own adventures.

Och han kunde inte vänta med att se vad framtiden hade att erbjuda.

And he couldn't wait to see what the future had to offer.