Emil stod på stranden vid Kontiki Beach och tittade ut över de klarblå vattnen.

Emil stood on the beach at Kontiki Beach and gazed out over the clear blue waters.

Solen sken varmt, och vågorna rullade mjukt in mot den gyllene sanden.

The sun shone warmly, and the waves gently rolled onto the golden sand.

Det var vår i södra halvklotet och perfekt för skolans exkursion till Stora Barriärrevet.

It was spring in the southern hemisphere, perfect for the school's excursion to the Great Barrier Reef.

Emil var nyfiken.

Emil was curious.

Ändå kände han en knut i magen.

Yet, he felt a knot in his stomach.

Scuba och vattnets djup skrämde honom.

Scuba diving and the depths of the water frightened him.

Bredvid honom stod Linnea.

Next to him stood Linnea.

Hon var hans skolkamrat och alltid så självsäker.

She was his classmate and always so confident.

"Vi klarar det här, Emil," sa hon med ett leende.

"We can do this, Emil," she said with a smile.

"Det är en fantastisk möjlighet att se korallrevet, på riktigt.

"It's a fantastic opportunity to see the coral reef, truly.

Tänk vad vi kan lära oss och skydda!"

Think about all we can learn and protect!"

Emil ville inget hellre än att delta.

Emil wanted nothing more than to participate.

Han älskade havet och visste hur viktigt det var att bevara dess skönhet.

He loved the ocean and knew how important it was to preserve its beauty.

Men tanken på att dyka ner i det djupa vattnet gjorde honom osäker.

But the thought of diving into the deep water made him uneasy.

"Tänk om något går fel?"

"What if something goes wrong?"

mumlade Emil tyst.

Emil murmured quietly.

Linnea lade en hand på hans axel.

Linnea placed a hand on his shoulder.

"Vi har all utrustning vi behöver, och guiderna är erfarna.

"We have all the equipment we need, and the guides are experienced.

Du kommer aldrig att vara ensam där nere."

You will never be alone down there."

Hennes ord gav honom lite mod.

Her words gave him a little courage.

De satte på sig snorkel- och simfötter.

They put on their snorkels and fins.

Emil kände sig klumpig men Linnea log uppmuntrande.

Emil felt clumsy, but Linnea smiled encouragingly.

"Vi gör det här tillsammans," sa hon och började gå mot vattnet.

"We'll do this together," she said and began to walk toward the water.

Med Linnea vid sin sida och med ett sista, djupt andetag, gick Emil ner i havet.

With Linnea by his side and a final, deep breath, Emil entered the sea.

Vattnet var svalt men klart.

The water was cool but clear.

Det var som att gå in i en annan värld.

It was like stepping into another world.

Färgglada fiskar simmade nästan runt hans fötter, och korallerna sträckte sig som små undervattensstäder.

Colorful fish swam almost around his feet, and the corals stretched out like small underwater cities.

Emil slog förvånat upp ögonen i masker.

Emil opened his eyes wide in surprise.

Tänk att han nästan låtit sin rädsla stoppa honom från att se detta mirakel!

Imagine, he had almost let his fear stop him from seeing this miracle!

Fisken var så nära, och revet verkade leva.

The fish were so close, and the reef seemed alive.

Han kunde inte låta bli att känna sig modig.

He couldn't help but feel brave.

När han och Linnea kom tillbaka upp till ytan, log de mot varandra.

When he and Linnea resurfaced, they smiled at each other.

Emils hjärta bultade inte längre av rädsla, utan av glädje och beslutsamhet.

Emil's heart no longer pounded with fear, but with joy and determination.

"Jag vill göra mer," sa han andlöst.

"I want to do more," he said breathlessly.

"Skydda detta.

"Protect this.

Vi måste berätta hur viktigt det är att bevara dessa platser."

We must tell how important it is to preserve these places."

Den dagen, på Kontiki Beach, förändrades Emil.

That day, at Kontiki Beach, Emil changed.

Han blev någon som inte längre bara tittade på från sidan.

He became someone who no longer just watched from the sidelines.

Han blev en person som kämpade för förändring.

He became a person who fought for change.

Tack vare Linnea och havets skönhet hittade Emil sin inre styrka och ett syfte att sträva efter.

Thanks to Linnea and the ocean's beauty, Emil found his inner strength and a purpose to strive for.

För naturens och framtidens skull.

For the sake of nature and the future.