I Gamla Stan i Stockholm, i det vackra höstvädret, gick Sven och Elin hand i hand.

In the Old Town of Stockholm, in the beautiful autumn weather, Sven and Elin walked hand in hand.

De var på semester och älskade de gamla, färgglada byggnaderna och de små butikerna.

They were on vacation and loved the old, colorful buildings and the small shops.

Elin hade hört många historier om Gamla Stans charmiga gator.

Elin had heard many stories about the charming streets of the Old Town.

Sven hade en hemlig plan.

Sven had a secret plan.

Han ville fria till Elin.

He wanted to propose to Elin.

Sven hade bokat bord på en fin restaurang till kvällen.

Sven had reserved a table at a nice restaurant for the evening.

Han tänkte fria under middagen.

He planned to propose during dinner.

Men mitt på dagen, när de korsade en smal stenbelagd gränd, hände något oväntat.

But in the middle of the day, as they crossed a narrow cobblestone alley, something unexpected happened.

Elin trampade snett och ropade till.

Elin twisted her ankle and cried out.

"Aj!"

"Ouch!"

Hon satte sig ner på en bänk med smärta i foten.

She sat down on a bench with pain in her foot.

Sven blev orolig.

Sven became worried.

"Hur mår du, Elin?"

"How are you, Elin?"

frågade han.

he asked.

Elin försökte le, men smärtan var tydlig.

Elin tried to smile, but the pain was evident.

"Jag tror jag har stukat foten."

"I think I've sprained my ankle."

Där kom Ingrid, en vänlig kvinnlig guide med lång erfarenhet av Stockholms gator.

Along came Ingrid, a friendly tour guide with long experience on Stockholm's streets.

Hon såg olyckshändelsen och gick fram till dem.

She saw the accident and approached them.

"Behöver ni hjälp?"

"Do you need help?"

frågade hon med ett varmt leende.

she asked with a warm smile.

"Ja, snälla," svarade Sven, "hon har stukat foten."

"Yes, please," replied Sven, "she's sprained her ankle."

Ingrid visade dem till en närliggande apotek där de köpte en elastisk binda.

Ingrid showed them to a nearby pharmacy where they bought an elastic bandage.

Hon hjälpte Elin att linda om foten och gav dem råd om hur de bäst kunde ta sig fram.

She helped Elin wrap her foot and gave them advice on how best to get around.

"Du måste vila foten," sade Ingrid vänligt.

"You need to rest your foot," Ingrid said kindly.

Sven insåg att han behövde ändra sina planer.

Sven realized he needed to change his plans.

När de långsamt fortsatte genom de svagt upplysta gatorna, hade han en idé.

As they slowly continued through the dimly lit streets, he had an idea.

De stannade vid en tyst del av Gamla Stan, där lyktorna kastade varmt ljus över de gamla murväggarna.

They stopped at a quiet part of the Old Town, where the lanterns cast warm light over the old walls.

"Elin," sade Sven mjukt, "jag hade en plan för kvällen, men jag känner att detta ögonblick är perfekt."

"Elin," Sven said gently, "I had a plan for the evening, but I feel this moment is perfect."

Elin tittade förvånad på honom.

Elin looked at him with surprise.

"Vad menar du?"

"What do you mean?"

Sven gick ner på knä, mitt på den gamla gatan.

Sven kneeled down, right in the middle of the old street.

"Vill du gifta dig med mig?"

"Will you marry me?"

Elin blev tårögd.

Elin became tearful.

Även med en stukad fot, kunde hon känna värmen och kärleken i stunden.

Even with a sprained ankle, she could feel the warmth and love of the moment.

"Ja, Sven, jag vill."

"Yes, Sven, I will."

Ingrid, som stod på avstånd men såg vad som hände, applåderade glatt.

Ingrid, who stood at a distance but saw what happened, applauded happily.

De tre njöt av en stilla kväll i Gamla Stan.

The three enjoyed a quiet evening in the Old Town.

Sven lärde sig att kärlek inte alltid följer planen.

Sven learned that love doesn't always follow a plan.

Perfektion fanns i deras stunder tillsammans, trots de små missöden.

Perfection was in their moments together, despite the small mishaps.

Elin och Sven skulle alltid minnas denna speciella dag i Stockholm.

Elin and Sven would always remember this special day in Stockholm.

Och Ingrid, deras oväntade vän, hade hjälpt dem hitta magin i imperfektion.

And Ingrid, their unexpected friend, had helped them find the magic in imperfection.