Hösten hade kommit till landsbygden.

The autumn had arrived in the countryside.

Träden var klädda i gula och röda färger.

The trees were dressed in yellow and red colors.

Luften var frisk och kylig.

The air was fresh and chilly.

Skolan hade planerat en utflykt till en gammal historisk gård.

The school had planned a trip to an old historical farm.

Det var Halloween och Lina såg fram emot resan.

It was Halloween, and Lina was looking forward to the trip.

Hon älskade berättelser om spöken och magi.

She loved stories about ghosts and magic.

När bussen kom fram till gården, klev Lina, Erik och Maja av med sina klasskamrater.

When the bus arrived at the farm, Lina, Erik, and Maja got off with their classmates.

Gården var gammal med gnisslande träbyggnader och gamla lador.

The farm was old with creaking wooden buildings and old barns.

Lina log när hon såg den.

Lina smiled when she saw it.

Hon hoppades hitta något mystiskt där.

She hoped to find something mysterious there.

Erik däremot, var skeptisk.

Erik, on the other hand, was skeptical.

"Det finns inga spöken," sa han bestämt.

"There are no ghosts," he said firmly.

"Bara gamla berättelser."

"Just old stories."

Maja stod mellan dem.

Maja stood between them.

Hon var äventyrslysten men hon behövde bevis för att tro.

She was adventurous but needed proof to believe.

De började utforska gården med deras lärare.

They began exploring the farm with their teacher.

De såg gamla redskap och lärde sig om gårdens historia.

They saw old tools and learned about the farm's history.

Lina lyssnade, men hennes tankar vandrade.

Lina listened, but her thoughts wandered.

Hon undrade om det fanns hemliga platser på gården.

She wondered if there were secret places on the farm.

Efter lunch samlades klassen på gårdens innergård.

After lunch, the class gathered in the farm's courtyard.

Lina såg ett litet, övervuxet område nära skogen.

Lina saw a small, overgrown area near the forest.

Hon kände hur nyfikenheten vaknade.

She felt curiosity stirring.

Hon lirkade Maja i armen.

She nudged Maja's arm.

"Kommer du med?"

"Are you coming?"

frågade hon tyst.

she asked quietly.

Maja tittade tveksamt på Erik, som bara skakade på huvudet.

Maja looked doubtfully at Erik, who just shook his head.

Men Maja ville följa med.

But Maja wanted to join.

Tillsammans smög de bort från gruppen.

Together, they sneaked away from the group.

Det var förbjudet att lämna området, men Lina kunde inte låta bli.

It was forbidden to leave the area, but Lina couldn't resist.

De gick genom det övervuxna gräset.

They walked through the overgrown grass.

Plötsligt såg Lina något som blinkade i solen.

Suddenly, Lina saw something glinting in the sun.

Det var en gammal nyckel, täckt av löv och jord.

It was an old key, covered in leaves and earth.

"Vad är det?"

"What is it?"

undrade Maja.

Maja wondered.

Lina plockade upp nyckeln.

Lina picked up the key.

Den kändes tung och antik.

It felt heavy and antique.

"Det måste öppna något," sa Lina ivrigt.

"It must open something," said Lina eagerly.

Vid det ögonblicket kom Erik ikapp dem.

At that moment, Erik caught up with them.

"Vad håller ni på med?"

"What are you doing?"

frågade han.

he asked.

De tre vännerna tittade på nyckeln.

The three friends looked at the key.

Lina kände att detta var det mystiska tecken hon väntat på.

Lina felt this was the mysterious sign she had been waiting for.

"Vi måste hitta låset," insisterade hon.

"We have to find the lock," she insisted.

Erik skrockade.

Erik chuckled.

"Det finns säkert en enkel förklaring."

"There's surely a simple explanation."

Tillsammans gick de vidare och hittade snart en gammal kista vid ladan.

Together they went on and soon found an old chest by the barn.

Kistan var dammig och täckt av spindelnät.

The chest was dusty and covered in cobwebs.

Lina satte nyckeln i låset.

Lina put the key in the lock.

Till deras förvåning passade den.

To their surprise, it fit.

När de öppnade kistan, fann de gamla dokument och böcker.

When they opened the chest, they found old documents and books.

Ett av dokumenten berättade om gårdens historia, hur den hade varit en viktig plats för byborna.

One of the documents told the story of the farm, how it had been an important place for the villagers.

Det fanns också berättelser om byns fester och traditioner.

There were also stories about the village's festivals and traditions.

Inget magiskt, men så fascinerande.

Nothing magical, but so fascinating.

Erik log nöjt.

Erik smiled contentedly.

"Se, inget magiskt," påpekade han.

"See, nothing magical," he pointed out.

Lina kände dock ingen besvikelse.

Lina, however, felt no disappointment.

I stället spred sig en värme inom henne.

Instead, a warmth spread within her.

De gamla historierna var charmiga och spännande.

The old stories were charming and exciting.

Hon insåg att magin ofta ligger i att upptäcka och uppleva.

She realized that the magic often lies in discovering and experiencing.

"Det var värt det," sa hon och såg på sina vänner.

"It was worth it," she said and looked at her friends.

Maja nickade.

Maja nodded.

De hade delat ett äventyr och funnit något värdefullt.

They had shared an adventure and found something valuable.

Erik suckade men log.

Erik sighed but smiled.

De stängde kistan och återvände till gruppen.

They closed the chest and returned to the group.

Lina visste att även om de inte fann magi, så skapade de egna minnen att berätta.

Lina knew that even if they didn't find magic, they were creating their own memories to tell.

När bussen åkte tillbaka till skolan, såg Lina ut över fälten.

As the bus drove back to the school, Lina looked out over the fields.

Höstens färger skimrade i kvällssolen.

Autumn's colors shimmered in the evening sun.

Hon tänkte på dagen och insåg att den verkliga skatten var resan och vänskapen.

She thought about the day and realized that the real treasure was the journey and the friendship.

Och kanske, bara kanske, fanns det ändå lite magi i de gamla historierna trots allt.

And maybe, just maybe, there was a little magic in the old stories after all.