En gråmulen höstdag i Göteborg, när de orangea bladen täckte gatorna, stod bussarna fyllda med elever vid en kaffeproduktionsfabrik.

On a gray and overcast autumn day in Göteborg, when the orange leaves covered the streets, buses filled with students stood by a coffee production factory.

Det var en skolutflykt till ett lokalt kafferosteri.

It was a school trip to a local coffee roastery.

Luften var kall och fuktig, men inne i kaféet och rosteriet var det varmt och doftade ljuvligt.

The air was cold and damp, but inside the café and roastery, it was warm and smelled delightful.

Lars, en tyst och nyfiken elev, såg sig omkring med stora ögon.

Lars, a quiet and curious student, looked around with wide eyes.

Han ville hitta något unikt till sitt skolprojekt.

He wanted to find something unique for his school project.

Kafferosteriet var stort, med väldiga, gamla rostmaskiner som klirrade mjukt i bakgrunden.

The coffee roastery was large, with vast, old roasting machines that softly clinked in the background.

Doften av nymalda kaffebönor svävade i luften och skapade en hemtrevlig atmosfär.

The scent of freshly ground coffee beans floated in the air, creating a homely atmosphere.

Här och där kunde man se stora säckar fyllda med noggrant utvalda bönor från olika delar av världen.

Here and there, one could see large bags filled with carefully selected beans from different parts of the world.

Lars hade ett mål.

Lars had a goal.

Han ville hitta något speciellt, något som ingen av hans klasskamrater skulle tänka på.

He wanted to find something special, something none of his classmates would think of.

Men det var svårt.

But it was difficult.

Hans klasskamrater verkade så upptagna och entusiastiska.

His classmates seemed so busy and enthusiastic.

Han kände sig överväldigad av ljuden och rörelserna runt sig.

He felt overwhelmed by the sounds and movements around him.

Efter en stund, efter att ha lyssnat på rundvisningens vanliga presentationer och observationer, bestämde Lars sig för att smyga bort från gruppen.

After a while, having listened to the usual presentations and observations of the tour, Lars decided to sneak away from the group.

Han behövde lite lugn och ro för att verkligen kunna tänka.

He needed some peace and quiet to really be able to think.

Han vandrade bort till hörnet av rosteriet, där maskinerna stod tystare och där ljuset föll i mjuka strålar genom dammiga fönster.

He wandered over to the corner of the roastery, where the machines were quieter and where the light fell in soft rays through dusty windows.

Och där, plötsligt, träffade han Karin.

And there, suddenly, he met Karin.

Hon var en erfaren kafferostare, vars händer bar spår av år av arbete och passion för kaffe.

She was an experienced coffee roaster, whose hands bore traces of years of work and passion for coffee.

Karin log när hon såg Lars närma sig.

Karin smiled when she saw Lars approaching.

Hon kunde se nyfikenheten i hans ögon.

She could see the curiosity in his eyes.

"Är du intresserad av kaffe?" frågade hon med en varm stämma.

"Are you interested in coffee?" she asked with a warm voice.

Lars nickade blygt.

Lars nodded shyly.

Uppmuntrad av hans intresse, började Karin berätta.

Encouraged by his interest, Karin began to tell stories.

Hon delade historier om böndernas hårda arbete, om resorna bönorna gjorde från fält till kopp, och om hur varje rostning kunde förändra smaken.

She shared tales of the farmers' hard work, of the journeys the beans made from field to cup, and about how every roast could change the taste.

Hon visade hur man med enkelhet kunde experimentera med olika blandningar för att nå perfektion.

She showed how one could easily experiment with different blends to achieve perfection.

Lars lyssnade noga.

Lars listened intently.

För varje berättelse blev han alltmer fascinerad.

With each story, he became more and more fascinated.

Karin visade honom även antika redskap och små hemligheter kring hur man kunde känna igen olika ursprung med endast lukt och utseende.

Karin also showed him antique tools and small secrets about how to recognize different origins just by smell and appearance.

När samtalet närmade sig sitt slut tackade Lars Karin med ett stort leende.

As the conversation drew to a close, Lars thanked Karin with a big smile.

Han hade hittat sin unika vinkel för skolprojektet och med nyvunnet självförtroende kände han sig redo att återvända till de andra.

He had found his unique angle for the school project and with newfound confidence, he felt ready to rejoin the others.

Tillbaka med gruppen, som fortfarande diskuterade olika kaffeblandningar och smakprover, kände Lars sig annorlunda. Mer säker.

Back with the group, who were still discussing different coffee blends and taste samples, Lars felt different: more confident.

Han visste nu att det fanns värde i att våga gå sin egen väg för att upptäcka något nytt.

He now knew that there was value in daring to go his own way to discover something new.

På bussresan hem kände Lars värmen från den lilla kafévärlden följa med honom.

On the bus ride home, Lars felt the warmth from the little café world follow him.

Han tittade ut över det regniga Göteborg, med vetskapen att den lilla utflykten hade gjort honom lite modrare.

He looked out over the rainy Göteborg, knowing that the little excursion had made him a bit braver.

Han hade lärt sig att det var okej att våga ta det där steget ut ur sin egen komfortzon – för ibland leder det en rakt in i något fascinerande.

He had learned that it's okay to take that step out of one's own comfort zone – because sometimes it leads you straight into something fascinating.