I det karga, frusna landskapet av Norra Sverige låg det berömda Is-hotellet.

In the barren, frozen landscape of Northern Sverige lay the famous Ice Hotel.

Vackra kristallklara isskulpturer prydde det magiska hotellet.

Beautiful, crystal-clear ice sculptures adorned the magical hotel.

Varje vinternatt lyste hotellet med ett mjukt, blått sken från små lampor dolda i isväggarna.

Every winter night, the hotel glowed with a soft, blue light from small lamps hidden within its ice walls.

Lars hade en speciell plan för Greta, hans vän som fyllde år.

Lars had a special plan for Greta, his friend who was celebrating her birthday.

Han ville överraska henne med en tårta.

He wanted to surprise her with a cake.

Inte vilken tårta som helst, utan en som var gjord helt av snö.

Not just any cake, but one made entirely of snow.

Lars hade aldrig gjort något liknande förut, men han ville göra denna dag minnesvärd.

Lars had never done anything like this before, but he wanted to make the day memorable.

Det var en kall, men klar vinterdag.

It was a cold but clear winter day.

Lars kämpade utanför hotellet.

Lars struggled outside the hotel.

Han hade en enkel plan: en snötårta med tre lager och dekorerad med isbitar som såg ut som ljus.

He had a simple plan: a snow cake with three layers, decorated with ice pieces that looked like candles.

Men snön var svår att forma och varje gång han byggde ett lager, föll det.

But the snow was difficult to shape, and each time he built a layer, it collapsed.

Snart var Lars täckt av snö från topp till tå.

Soon, Lars was covered in snow from head to toe.

Hotellets personal passerade och såg hans kamp.

The hotel's staff passed by and saw his struggle.

En av dem, en vänlig man vid namn Johan, erbjöd sin hjälp.

One of them, a friendly man named Johan, offered his help.

"Jag kan nog hjälpa till," sa han och log.

"I can probably help out," he said, smiling.

Tillsammans skottade de snö och försökte sitt bästa.

Together they shoveled snow and did their best.

Snölagret blev lite bättre, men det var fortfarande ostadigt.

The snow layer became a little better, but it was still unstable.

Snart var det dags.

Soon it was time.

Greta närmade sig, hennes skratt hördes på avstånd.

Greta was approaching, her laughter heard from a distance.

Precis i det ögonblick hon kom fram, föll hela tårtan ihop med ett mjukt duns.

Just as she arrived, the entire cake collapsed with a soft thud.

Lars stod där, omgiven av det som en gång var en snötårta, nu bara en hög snö.

Lars stood there, surrounded by what once was a snow cake, now just a pile of snow.

"Överraskning!"

"Surprise!"

ropade Lars, och såg samtidigt lite generad ut.

shouted Lars, looking a bit embarrassed at the same time.

Greta började skratta.

Greta began to laugh.

Inte det där lilla, blyga skrattet, utan ett hjärtligt skratt som fyllde den kyliga luften.

Not a small, shy laugh, but a hearty laugh that filled the chilly air.

"Åh Lars," sa hon och torkade tårarna från sina ögon.

"Oh Lars," she said, wiping tears from her eyes.

"Det är den bästa 'tårtan' någonsin.

"It's the best 'cake' ever.

Jag älskar den."

I love it."

De gick tillsammans in i hotellets värme.

They went inside together into the warmth of the hotel.

Inne väntade en riktig varm chokladtårta i loungen.

Inside, a real warm chocolate cake awaited them in the lounge.

De satte sig i mjuka fåtöljer och njöt av tårtan medan de pratade och fortsatte skratta åt dagens äventyr.

They sat in soft armchairs and enjoyed the cake while chatting and continued laughing at the day's adventure.

Lars insåg att även om hans snöiga projekt hade kollapsat, var hans ansträngning inte bortkastad.

Lars realized that even though his snowy project had collapsed, his effort had not been in vain.

Greta hade uppskattat hans försök och de hade ett underbart minne att skratta åt.

Greta had appreciated his attempt, and they had a wonderful memory to laugh about.

Och, kanske viktigast av allt, hade han lärt sig att ibland är det tanken som räknas mest.

And, perhaps most importantly, he had learned that sometimes it’s the thought that counts most.

Greta log mot Lars när de lyfte sina koppar.

Greta smiled at Lars as they raised their cups.

"Till den bästa snöbagaren!"

"To the best snow baker!"

skämtade hon och de båda skrattade ännu en gång, omgivna av den magiska atmosfären av Is-hotellet.

she joked, and they both laughed once more, surrounded by the magical atmosphere of the Ice Hotel.