
Knights, Sprains, and Unforeseen Bonds: A Medieval Twist
FluentFiction - Swedish
Loading audio...
Knights, Sprains, and Unforeseen Bonds: A Medieval Twist
Sign in for Premium Access
Sign in to access ad-free premium audio for this episode with a FluentFiction Plus subscription.
Det var vår.
It was spring.
Solen hade just börjat värma marken, och blomknoppar började slå ut.
The sun had just started to warm the ground, and flower buds began to bloom.
Inne på Medieval Times restaurangen i den lilla svenska staden var det full aktivitet.
Inside the Medieval Times restaurant in the little Swedish town, there was a lot of activity.
Gästerna fyllde salen, och ljudet av klingande svärd och glada rop hördes överallt.
Guests filled the hall, and the sound of clashing swords and happy shouts could be heard everywhere.
Färgglada medeltida fanor hängde från taket och doften av grillat kött fyllde luften.
Colorful medieval banners hung from the ceiling, and the scent of grilled meat filled the air.
Linnea och Viggo satt vid ett av borden nära arenan.
Linnea and Viggo sat at one of the tables near the arena.
Linnea hade ramlat tidigare under dagen och hennes handled värkte, men hon hade bestämt sig för att inte låta det förstöra kvällen.
Linnea had fallen earlier in the day, and her wrist ached, but she had decided not to let it ruin the evening.
Viggo, som märkte att hon verkade obekväm, var uppmärksam.
Viggo, who noticed she seemed uncomfortable, was attentive.
"Är allt okej?"
"Is everything okay?"
frågade Viggo försiktigt när han såg Linnea grimasera när hon försökte greppa sin bägare.
asked Viggo cautiously when he saw Linnea grimacing as she tried to grasp her goblet.
"Det är ingen fara," svarade Linnea snabbt och rätade på ryggen.
"It's nothing," replied Linnea quickly, straightening her back.
Hon ville verkligen inte missa showen.
She really didn't want to miss the show.
När kvällens första riddare red in på arenan, ökade publikens jubel.
When the first knight of the evening rode into the arena, the audience's cheers increased.
Linnea försökte delta i entusiasmen, men smärtan i handleden blev svårare att ignorera.
Linnea tried to join in the enthusiasm, but the pain in her wrist became harder to ignore.
Hon bet ihop tänderna och fokuserade på kampen framför sig.
She gritted her teeth and focused on the fight in front of her.
Viggo, som inte tog ögonen från Linnea, märkte hur hennes ansikte förvreds av smärta.
Viggo, who didn't take his eyes off Linnea, noticed how her face twisted with pain.
"Linnea, vi kanske borde kolla upp din handled," sa han bestämt men med oro i rösten.
"Linnea, maybe we should check out your wrist," he said firmly but with concern in his voice.
Linnea suckade och insåg att det inte gick att dölja längre.
Linnea sighed and realized it couldn't be hidden any longer.
"Kanske har du rätt," erkände hon motvilligt.
"Maybe you're right," she admitted reluctantly.
Smärtan började nu stråla upp i armen.
The pain was now radiating up her arm.
Precis när nästa riddare skulle börja sitt nummer, bestämde Viggo att det var dags att agera.
Just as the next knight was about to start his act, Viggo decided it was time to act.
"Kom nu, vi behöver inte mer drama än vad vi redan har här," skämtade han försiktigt i ett försök att lätta stämningen.
"Come on, we don't need more drama than we already have here," he joked gently in an attempt to lighten the mood.
De tog sig ut ur restaurangen, bort från publikens vrål.
They made their way out of the restaurant, away from the audience's roar.
Utanför var det svalare, och det kändes som en lättnad.
Outside, it was cooler, and it felt like a relief.
Viggo ledde Linnea till en närliggande klinik.
Viggo led Linnea to a nearby clinic.
Där blev hon undersökt och fick veta att hennes handled var stukad men att det skulle läka med rätt vård.
There, she was examined and informed that her wrist was sprained but that it would heal with proper care.
På väg hem, med en stabiliserande bandage på handleden, kände Linnea sig lättad.
On the way home, with a stabilizing bandage on her wrist, Linnea felt relieved.
”Du hade rätt, Viggo,” sa hon med ett leende.
"You were right, Viggo," she said with a smile.
"Jag borde ha lyssnat tidigare."
"I should have listened earlier."
"Det viktigaste är att du får hjälp," svarade Viggo.
"The important thing is that you're getting help," replied Viggo.
Han log tillbaka och höll försiktigt om henne, glad att hon var okej.
He smiled back and held her gently, glad she was okay.
När de gick hemåt genom vårkvällen, kände de båda att något hade förändrats.
As they walked home through the spring evening, they both felt that something had changed.
Linnea lärde sig att lyssna på sin kropp och Viggo lärde sig vikten av att vara mer bestämd.
Linnea learned to listen to her body, and Viggo learned the importance of being more assertive.
De kände sig närmare varandra än innan.
They felt closer to each other than before.
Och även om deras kväll på Medieval Times inte blev som planerat, blev minnet av den desto mer värdefullt.
And even though their evening at Medieval Times didn't go as planned, the memory of it became all the more valuable.
För i slutändan hade de lärt sig något viktigt om sig själva och varandra.
For in the end, they had learned something important about themselves and each other.